“Gå inte som katten kring het gröt!”

Torbjörn Lundgren är Weda Skogs stjärnköpare när det gäller certifierat virke. 98 % av hans virke är dubbelcertifierat enligt både FSC och PEFC. Hur har han lyckats så exceptionellt bra?

– Gå inte som katten kring het gröt. Berätta hur det ligger till – att certifiering är jätteviktig för affären, att det är något som våra internationella kunder inte kompromissar med. Har du en skogsbruksplan? Är den grön? Sedan pratar vi om de högre priserna för certifierat virke. Certifieringsdiskussionen får inte komma som en överraskning på slutet av affären. Ska du övertyga en kund måste du tro på din sak – och där spelar skogsföretagets ledning en viktig roll, det är de som sätter kulturen.

Vad är det som lockar en ocertifierad skogsägare att ta steget?

– Det är en kombination av högre virkespris och möjligheten att få en ny, grön skogsbruksplan – den är ett krav att visa att man bedriver ett hållbart skogsbruk. Att skaffa en grön skogsbruksplan innebär en kostnad, så mitt jobb är att framhålla hur viktigt det är att ha en skogsbruksplan. Vi ser att skogsägare med en plan har mycket bättre koll på fastighetens potential.

– Det högre priset för det gröna virket finansierar ofta med råge den gröna skogsbruksplanen. Sågtimret betalas bättre och de som dubbelcertifierar skogen får även mer för massaveden.

– Ofta dricker jag kaffe med kunden och då står mjölkpaketet alltid på bordet med sin FSC-logga. Det visar påtagligt hur viktigt det är att ha en attraktiv råvara. Argumentet att säkra sin råvara är viktigt – och sant. Jag är övertygad om att inom 2 – 4 år kommer kravet på certifiering att vara standard. Visst, det kommer ändå att gå att sälja virke, men inte till samma pris.

– En vanlig fråga är förstås: vad måste jag göra som skogsägare? Våra åtgärder i skogen följer certifieringsreglerna, så det behöver skogsägaren normalt inte tänka på. Men har han eller hon över 20 hektar behövs alltså en grön skogsbruksplan och 5 % av arealen ska sparas som naturhänsyn. Hittills har ingen av alla de skogsägare jag certifierat haft några problem att hitta den arealen. Det finns alltid en sumpskog, brant slänt eller gammal betesmark där man ändå inte kan – eller vill – bedriva ett rationellt skogsbruk. Där finns ofta de högsta naturvärdena.

Finns det något som skulle underlätta rekryteringen av skogsägare?

– Ja, man borde höja arealgränsen för kravet på en grön plan till runt 30 hektar, tycker jag. En skogsägare med 20 hektar har av naturliga skäl ganska bra koll på skogen. Den är överblickbar. Då ifrågasätter man planens nytta. Så det skulle locka fler skogsägare att ansluta sig.